På webben räcker det inte med att jobba med att få texten begriplig för att mottagaren ska kunna förstå den. Man måste se texten i sitt sammanhang och tänka på sajtens struktur, överskådlighet och läsvägar.
Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om vad man bör tänka på för att anpassa en webbplats till många olika typer av läsare och med anledning av de undersökningar som visar att många svenskar är lässvaga tänkte jag ge några ytterligare råd för att göra webbtexter begripliga.
De tekniska möjligheter som finns på webben gör att texterna ofta är mer komplexa och utöver den rena texten också består av till exempel bilder, diagram, tabeller, grafiska arrangemang och videosnuttar. Dessutom ligger de på en webbplats som har en nätverksstruktur (hyperstruktur) till skillnad från till exempel en bok eller ett dokument som är strukturerad från en början till ett slut.
Det är viktigt att sajten har en genomtänkt och tydlig struktur som utgår från läsarens perspektiv.
Detta ställer stora krav på läsaren – och på den som skriver texten och konstruerar webbplatsen.
Än så länge finns det inte så mycket forskning om webbtexter, men den som finns visar bland annat vi både skanningsläser och djupläser mer än när vi läser tryckt text – vi vill snabbt hitta det vi söker, men eftersom vi ofta är ute efter specifik information läser vi gärna på djupet när vi väl hittar det vi söker.
För att underlätta för läsaren är det därför viktigt att sajten har en genomtänkt och tydlig struktur som utgår från läsarens perspektiv (och inte organisationens interna struktur). En studie visade att läsarna ofta inte kommer längre än ett steg från startsidan. Eftersom de tycker att det är så svårt att orientera sig på sajten navigerar de genom att hela tiden återgå till startsidan och de når sällan sidor på djupare nivåer i hyperstrukturen. Se till att det inte bara finns tydliga ingångar på startsidan utan också flera fungerande läsvägar genom sajten.
Variera korta inledande texter med utförligare och mer detaljerade. Underlätta skanningsläsning genom att lyfta fram information med hjälp av till exempel tydliga rubriker, ingresser, mellanrubriker, faktarutor, citat och punktlistor. Bilder och illustrationer – med genomtänkta bildtexter – ökar förståelsen och får läsaren att stanna längre vid texten
Några praktiska tips är:
- Överlasta inte startsidan utan använd den främst för att ge en översikt av vad som finns på sajten och ge tydliga ingångar.
- Men ta inte för givet att alla besökare känner till er och er verksamhet – se till att ha en kort presentation på startsidan.
- Ha en fast menyrad som följer med på alla sidor för att underlätta navigeringen.
- Ikoner kan fungera som landmärken som signalerar till exempel vilken avdelning av sajten en sida tillhör.
- Se till att sidan fungerar även i skärmläsare så att synskadade kan använda den.
- Och så naturligtvis – använd ett språk som är enkelt och begripligt.
Under nästa år tänkte jag återkomma till det vidgade textbegreppet som webbtexter är en del av och gå in lite mer detaljerat på det som jag tipsar om här.
······························
- Många svenskar har dålig läsförmåga – inlägg från 4 december 2013.
- Några råd för webbutveckling samt Om det multimodala läsandet – två videofilmer där Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, ger forskningsbaserade tips.
- Myter och sanningar om läsning: Om samspelet mellan språk och bild i olika medier – bok av Jana Holsanova om hur modern blickbeteendeforskning visar hur man faktiskt läser.
- Web Accessibility Toolbar – ett användbart verktyg för att kontrollera en webbplats tillgänglighet.
- Vad gör en webbplats tillgänglig? – några tips om hur man kollar tillgängligheten från Funka.
- Skriva för webben – en internetguide från .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) skriven av Erik Geijer, som kan läsas direkt på webben eller som pdf.
- Tillgängliga webbplatser i praktiken – en bok om att bygga tillgängliga webbplatser av Helena Englund och Maria Sundin.
- Textvård: Att läsa, skriva och bedöma texter – skrift från Svenska språknämnden där de tre sista kapitlen behandlar webbtexter.



