En dom-reform skulle innebära att vi ersätter skriftspråkets de och dem med dom, som i talspråket. (Illustration: Adobe Stock)
Är det dags för en dom-reform för att lösa problemen med att många har svårt med de eller dem? Eller är problemen inte så stora?
Diskussionen om det personliga pronomenet för tredje person plural har pågått sedan slutet av 1960-talet. Fram till 1980-talet handlade det dock inte bara om just de/dem, utan om att använda talspråksformer i skrift, som mej, dej, såna – och dom.
Tanken då var att tal och skrift skulle ligga när varandra, för att underlätta inlärning, användning och förståelse. De som var emot mer talspråkliga former ansåg att en mer talspråksnära stavning skulle bli ett för stort ingrepp samt att det skulle försvåra läsning av äldre texter och fjärma svenskan från norska och danska.
Och det är ungefär samma argument som anförs i debatten idag. Även om debatten oftare handlar om felaktig användning av de respektive dem, än att vi borde anpassa skriften till talet.
Under 1970-talet fick man skriva dom i skolan, men det slog aldrig igenom och först under 2000-talet blev de/dem/dom den hetaste språkfrågan. Kanske för att ungdomar under 00-talet började skriva genomgående dem – vilket skapar stor irritation hos dem som gör skillnad på subjekts- och objektsformen.
Lärare som förespråkar en dom-reform hävdar att de lägger ner oproportionerligt med tid på att lära sina elever att använda de/dem korrekt, och de har under de senaste decenniernas debatter fått stöd av språkforskare. Sen 2022 har flera språkforskare och andra kända språkpersonligheter bestämt sig för att driva på den här utvecklingen genom att själva övergå till så kallat enhets-dom.
De menar att utvecklingen mot ett enhets-dom även i skriftspråket är oundviklig – i talspråket har vi det ju sen länge.
Men tre språkforskare vid Göteborgs universitet forskar på användningen av de/dem/dom i mycket stora textmängder och konstaterar att felaktigt dem inte är särskilt vanligt. Dom är ovanligt i nyhetstext men tämligen vanligt i mindre formella texter – dock har användningen inte ökat utan varit konstant de senaste 20 åren.
Detta stämmer väl med att jag sällan stöter på felaktiga dem när jag korrekturläser. I mer vardagliga texter, som i sociala medier, ser jag en hel del, men sällan texter med genomgående dem som jag ganska ofta stötte på i forum och sociala medier på 00-talet.
Och dom är fortfarande kontroversiellt. När språkforskaren Lena Lind Palicki blev utsedd till ny chef för Språkrådet vintern 2023 gick språkpoliserna i taket. För att hon skriver dom.
Dock har Språkrådets rekommendationer inte ändrats sen hennes tillträde, utan ligger fast vid att du bör använda de och dem i standardskriftspråket, men att dom kan fungera i mer vardagliga texter eller när du återger tal.
Känner du att du vill vara med och driva utvecklingen mot ett enhets-dom kan du naturligtvis skriva det även i formella texter. Språkpoliser har ingen juridisk makt och du får skriva vad du vill (så länge du inte styrs av till exempel en arbetsgivares skrivregler).
Du bör dock vara medveten om att om du inte är språkprofessor är det inte är säkert att dina dom uppfattas som nydanande. Många anser istället att det är ett tecken på lättja och ett slött intellekt att inte klara av att skilja på de och dem.
Webbkurs om knepiga pronomen
- Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – på min kursportal Evas skrivskola kan du göra den här kortkursen som ger dig både den grammatiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kortkurser om heta språkfrågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.
Mer som jag har skrivit om de, dem eller dom
- Ska normen eller språkpoliserna bestämma? – inlägg från 13 oktober 2011.
- De eller dem eller dom – inlägg från 1 oktober 2014. Här finns en lång länklista för den som vill fördjupa sig lite mer.
- De eller dem eller dom – ännu en gång – inlägg från 26 oktober 2016, med fler intressanta länkar.
- De eller dem eller dom – ett snabbt skrivtips från Evas skrivskola.
- De som eller dem som – ett snabbt skrivtips från Evas skrivskola.
- Till de som eller till dem som? En undersökning av norm och bruk – en liten studie som jag gjorde 2010 av bruket av de som/dem som.
- Alla inlägg om pronomen.
Mer läsning om en möjlig dom-reform
- De och dem fortsatt norm för standardsvenskan – Språkrådets kommentar till dom-debatten.
- Inget stöd i forskningen för att de/dem slås ut – debattartikel i Svenska Dagbladet av de tre språkforskarna Evie Coussé, Yvonne Adesam och Aleksandrs Berdicevskis från Göteborgs universitet.
- Allt pekar på dåliga odds för dom-laget – krönika i Svenska Dagbladet av språkforskaren Lars Melin.
- Nej, jag bestämmer inte att alla ska skriva ”dom” – krönika i Svenska Dagbladet av Språkrådets chef Lena Lind Palicki som skriver enhets-dom.
- Språkkrönika: Den som vill bevara ”de” och ”dem” får hjälpa till genom att uttala så – krönika i Dagens Nyheter av Språktidningens chefredaktör Anders Svensson, en av dem som övergått till enhets-dom.
Inlägget Är tiden inne för en dom-reform? dök först upp på Eva Sahlström.