Det tar cirka 365,25 dygn för jorden att gå ett varv runt solen, och det är den tidsperiod vi kallar för ett år.
Ett år är den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen – men det finns många olika sorters år. Och det kan även vara olika långa.
Det kan kännas självklart vad ett år är – det är ju tiden som börjar 1 januari och slutar vid tolvslaget 31 december, det så kallade kalenderåret. Då har jorden gått ett varv runt solen.
Men riktigt så enkelt är det inte.
För det är bara i våra kalendrar som jorden går runt solen på 365 dygn. Och inte ens i dem, för vart fjärde år är det skottår, med en extra dag i februari.
Det astronomiska året, den tid det verkligen tar för jorden att gå runt solen är nämligen ungefär 365,25 dygn. Det finns flera olika astronomiska definitioner:
- Sideriskt år eller stjärnår är jordens omloppstid i förhållande till en stjärna som referenspunkt: 365,2564 medelsoldygn långt.
- Anomalistiskt år är omloppstiden relativt perihelium, då jorden är närmast solen: 365 dygn, 6 timmar, 13 minuter och 52,5 sekunder långt.
- Tropiskt år eller årstidsår är jordens omloppstid mellan vårdagjämningarna: 365,2422 medelsoldygn.
Om man då gör en kalender med 365 dygn kommer det att bli förskjutningar över tid. Det är därför vi har haft olika typer av tideräkningar, där man har försökt kompensera för de här förskjutningarna (vilket jag skrivit om tidigare, se nedan).
Idag använder vi den gregorianska kalendern, men i många kulturer använder man andra kalendrar vilket gör att dagen för nyåret kan skifta. Det finns nämligen ingen särskild anledning till att året ska börja just 1 januari, och vilken dag som inlett året har varierat genom århundradena.
Men år är inte bara tideräkningen. En verksamhets verksamhetsår eller räkenskapsår är ofta samma som kalenderåret, men det kan också vara brutet och löpa mellan andra datum.
Läsår i skolan börjar vid höstterminens början i augusti och slutar vid vårterminens slut i juni. Kyrkoåret börjar vid första advent, söndagen fyra veckor före juldagen, och slutar med domssöndagen, söndagen före advent – alltså en vecka innan det nya året börjar.
Tåg- och busstrafik i större delen av Europa har ett helt eget år, tidtabellsåret, som börjar andra söndagen i december då tidtabeller ändras. Dock brukar tidtabeller även ändras i juni och augusti.
Det finns även år som inte baseras på jordens omlopp runt solen. Den muslimska kalendern räknar tolv måncykler vilket blir 354 dygn och lunisolarkalendrar som den judiska eller kinesiska baseras både på solens och månens omlopp och har tolv månader de flesta åren, och tretton ungefär vart tredje.
Ordet år har funnits länge i svenskan – det äldsta belägget är från Westgöta-Lagen på 1200-talet. Ordet förekommer i många sammansättningar, både som benämningarna ovan på olika år eller som sådant som löper över ett år: årsabonnemang, årsrappport. Eller för längre tidsperioder: barnaår, tonår.
Det förekommer också i en mängd olika fasta uttryck, som vara i sina bästa år, bära sina år med heder, på år och dag, se ut som sju svåra år.
Och så här års önskar vi varandra gott nytt år!
Fler inlägg om ord om år
- Skottdagen skjuts in vid skottår – inlägg från 6 mars 2024.
- Kalender för vår tideräkning – inlägg från 28 december 2022.
- Kalender eller almanacka? – inlägg från 25 februari 2023.
- Nyår förr och nu – inlägg från 23 december 2020.
- Klocka eller ur? – inlägg från 14 juni 2023.
- Månadernas namn kommer från romarna – inlägg från 6 september 2023.
- Vändpunkten vårdagjämning – inlägg från 20 mars 2019.
- Sommarsolståndet – den längsta dagen – inlägg från 12 juni 2019.
- Höstdagjämningen i skördetid – inlägg från 4 september 2019.
- Vintersolståndet mitt i vintern – inlägg från 25 december 2019.
- Alla inlägg om tideräkning.
- Alla inlägg om årets ord.
Mer läsning om år
- Wikipedias artikel om år.
- Nationalencyklopedins artikel om år, liksom om astronomiskt år.
- Svensk ordbok om år.
- Svenska Akademiens ordbok om år.
Inlägget Olika sorters år dök först upp på Eva Sahlström.