När ska E:et vara stort och när ska det vara litet?
Osäkerhet om vilka ord som ska inledas med versal eller gemen hör till de vanligaste korrekturfelen. Kanske för att vi i svenska är jämförelsevis snåla med de stora bokstäverna.
Bland det man som korrekturläsare rättar mest hör ord som inleds med stor bokstav, versal, när normen i svenskt skriftspråk är att vi skriver dem med liten bokstav, gemen. Här kan man ana att påverkan är stor från andra språk som är betydligt generösare med versalerna, som tyskan som inleder varje substantiv med versal och engelskan som använder inledande versal för många sorters benämningar.
Men grundregeln i svenska är att vi bara har stor bokstav för ord som är egennamn eller har en så kallad namnkaraktär:
- Namn på specifika individer: Klara, Karlsson.
- Namn på organisationer och företag: Orienteringsförbundet, Coop.
- Titlar på böcker, filmer etc.: Ett rum med utsikt, Den vackraste visan.
Till skillnad från engelskan använder vi inte inledande versal i svenska när benämningen mer anger en typ, en funktion eller dylikt. Likaledes skriver vi ord som benämner art, sort eller typ gement. Här är exempel på sådant som ofta blir felskrivet:
- Veckodagar och månader skrivs gement: söndag, juni.
- Nationalitetsbeteckningar skrivs gement: svensk, tysk, australisk. Samma sak gäller benämningar på folkslag: same, cheyenne, inuit.
- Sammansättningar som inleds med ett egennamn skrivs med versal: Sundsvallsbo. Men avledningar skrivs med gemen: stockholmare.
- Namn som består av flera ord skrivs med versal på första ordet: Stockholms universitet, inte Stockholms Universitet.
- Titlar skrivs gement i svenska, till exempel restaurangchef, doktor, överste.
- Logotypskrivning bör undvikas, det vill säga när ett varumärke skrivs så att det avviker från skrivreglerna, till exempel iPhone, IKEA och ABBA. Den typen av skrivning kan man ha i en logotyp, men i vanlig text följer man de svenska skrivreglerna och skriver Iphone, Ikea respektive Abba.
- Helgdagar skrivs med liten bokstav i svenska: midsommarafton, halloween. Undantag är om de benämns med ett egennamn: Valborg, Valentindagen.
- Helghälsningar skrivs enligt gängse skrivregler, så bara stor bokstav på det inledande ordet: God jul och gott nytt år och inte God Jul och Gott Nytt År.
- Benämningar på krig skrivs med liten bokstav: andra världskriget, finska vinterkriget.
- Arter av djur och växter skrivs med liten bokstav: blåmes, blåval, blåklocka.
Naturligtvis finns det undantag – det handlar ju om språk! Till exempel skrivs namn på företag och organisationer enligt deras egen praxis om den är väl bekant. Namn på dagstidningar är kanske det vanligaste – Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter – men även den språkvårdande organisationen Svenska Akademien.
Dock gäller det här i princip bara namn som varit etablerade sedan länge – nyare företag och organisationer brukar vi vara noggrannare med att skriva enligt normen. Det gäller inte minst de mer fantasifulla logotypskrivningarna som innebär stora brott mot skrivreglerna.
Mer av mig om vanliga korrekturfel
Bok
Fler inlägg
- De vanligaste språkfelen – inlägg från 28 maj 2015.
- Stavfel sänker förtroendet – inlägg från 9 september 2015.
- Vanliga korrekturfel – inlägg från 3 maj 2017.
Snabba skrivtips från Evas skrivskola
Skrivbrevet från Evas skrivskola
Fler råd om versal eller gemen
- Svenska skrivregler – Språkrådets handbok ger utförliga råd om när du ska skriva med inledande stor eller liten bokstav.
- Frågelådan – stor bokstav – här hittar du svar på språkfrågor som Språkrådet får, och många handlar om när det ska vara stor eller liten bokstav.
- Ne.se – Nationalencyklopedin är en bra källa när du snabbt vill kolla upp om en benämning bör skrivas med versal eller gemen.
- TT-språket: Versaler och gemener – här finns en lång lista över hur TT skriver namn och benämningar, och eftersom de flesta medier följer TT-språket är deras skrivregler normgivande.
Inlägget Inledande versal eller gemen? dök först upp på Eva Sahlström.