Vilka termer ska du välja för att din text ska bli tydlig och begriplig?
Terminologi kan verka som något för den som skriver fackspråkligt, men vilka termer man använder är avgörande för om en text ska bli begriplig.
Språkrådet håller varje år i samband med internationella klarspråksdagen ett seminarium och i år var temat terminologi och klarspråk. Ett ämne som föll sig naturligt eftersom Språkrådet har tagit över delar av det arbete som det numera nedlagda Terminologicentrum TNC tidigare utförde.
Sedan ett år har Språkrådet två terminologer anställda som har som uppdrag att arbeta med terminologifrågor i offentlig verksamhet med målet att hjälpa myndigheter att få fram så begriplig och tydlig information som möjligt.
För terminologi hör i allra högsta grad tätt samman med klarspråk. Dels behöver även fackexperter texter som är välskrivna och mottagaranpassade, dels används terminologi också i texter som riktar sig till andra än fackexperterna.
För termer används i alla möjliga slags texter. Om du ska förstå reglerna för sjukpeng eller skatteavdrag behöver du till exempel förstå betydelsen av termer som SGI eller avdragsgill.
Att arbeta med terminologin handlar om att välja vilka termer man ska använda för att benämna de företeelser man kommunicerar om. Om de anställda använder olika termer för samma företeelse kan texterna bli väldigt otydliga för mottagaren. Man måste också analysera vilka termer som mottagaren kan förväntas förstå och vilka som behöver förklaras.
EU-kommissionen är en storspelare inom terminologifrågor eftersom den är först ut i lagstiftningskedjan och texterna ofta innehåller facktermer. Lena Olofsson-Piras, språklig handläggare vid EU-kommissionens representation i Sverige, berättade om hur svenska termer skapas i EU-kommissionen. Översättare och terminologer arbetar tätt tillsammans för att se till att terminologin är konsekvent, och att man använder etablerad terminologi när det finns.
Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet, berättade om ett pågående forskningsprojekt om terminologiarbete. Några slutsatser som kan dras är att terminologiarbete tar lång tid och att diskussionerna ofta spårar ur i utvikningar där terminologen får agera som en slags vallhund av de övriga experterna. Men deltagarna lär sig också mycket under arbetets gång.
Dock handlade allt det här om terminologiarbete i den offentliga sektorn. TNC arbetade även mot den privata sektorn och vem ansvarar för det nu? Ja, några före detta TNC-anställda har startat den ideella föreningen Terminologifrämjandet för att stärka terminologins roll, och den kanske kommer att kunna vara ett stöd för näringslivet.
Men inte är det som när det fanns nio heltidstjänster på TNC som arbetade med terminologin i Sverige.
Tidigare inlägg om Terminologicentrum TNC
Hösten 2014 la den dåvarande regeringen fram ett förslag om att dra in TNC:s statsbidrag, vilket i princip skulle innebära en nedläggning. Den gången räddades dock TNC av att oppositionens budget antogs.
- Bister språklig budget – inlägg från 29 oktober 2014.
- Debatt om regeringen språkpolitik – inlägg från 5 november 2014.
- Ett politiskt språkår – inlägg från 14 januari 2015.
Mer att läsa om terminologi
- Fackspråk och terminologi – Språkrådets webbsidor om terminologiarbete.
- Terminologifrämjandet – den ideella föreningen för terminologi och fackspråk.
- Vad hände med TNC? – på Terminologifrämjandets sajt finns en redogörelse om hur det gick till när TNC lades ner, samt länkar till ytterligare beskrivningar av händelseförloppet.
Inlägget Terminologi och klarspråk dök först upp på Eva Sahlström.