Gamla tiders skidor var gjorda av trä med bindningar av remmar.
Skidor har fungerat som transportmedel i tusentals år i vår del av världen. Idag används skidor i en mängd olika varianter främst för nöjen, träning och tävling.
I Sverige har vi åkt skidor mycket länge, kanske längst i världen. Världens äldsta fynd av en skida hittades nämligen i Kalvträsk i Västerbotten – den skidan är från omkring 3200 f. Kr. Det finns också andra fynd av skidor, hällristningar och skriftliga belägg på att vi har åkt skidor i tusentals år.
Inte oväntat använde samerna skidor för att ta sig fram, och från 500-talet och framåt kallade utomnordiska historieskrivare samerna för skridfinnar, det vill säga skidande finnar. Samernas färdigheter på skidor framhölls också ofta av äldre tiders författare.
Skidor var förr något man använde för att ta sig fram i obanad snö, inte minst vid jakt. Fritidsåkning började man inte med förrän mot slutet av 1800-talet. Skidtävlingar var ett okänt fenomen i Sverige fram tills Nordenskiöldsloppet 1884 då 18 samer och nybyggare gav sig av från Purkijaur mot Jokkmokk, cirka 22 mil.
1922 kördes första omgången av det 9 mil långa Vasaloppet, till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 1521. Idag är Vasaloppet ett mycket stort och välkänt lopp som motiverar många att nöta på i spåren under vintern och på rullskidor under sommaren.
Från längdåkningen har det utvecklats en rad olika skidgrenar, som utförsåkning, backhoppning, skidorientering och skidskytte. Det tävlas även på rullskidor och vattenskidor.
Äldre tiders skidor var gjorda av trä med bindning av remmar. Idag består skidorna oftast av armerad plast och glasfiber med en kärna av trä. Utseendet varierar beroende på vilken typ av skidåkning de är ämnade för.
Det tidigaste belägget för ordet skida i svenska är från 1555. Sedan åtminstone 1864 har det också använts som verb, att skida.
Ordet skida kan även betyda ett långsmalt fodral, till exempel botaniskt: fröskida, ärtskida. En skida kan även vara ett fodral för vapen som svärd eller knivar. Hos husdjur är skida benämningen på den del av könsorganen som motsvarar människans slida.
Men det första vi tänker på när vi hör ordet skida är nog de långsmala bräderna vi tar oss fram på snö med. Skidåkningen ligger djupt i vårt kulturarv, och spelade en stor roll när friluftslivet och turismen tog fart i Sverige runt förra sekelskiftet.
Åre blev en turistort dit fjällturisterna sökte sig för att åka skidor och få frisk luft, och Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige bildades – den bytte sedermera namn till Skid- och friluftsfrämjandet och idag under namnet Friluftsfrämjandet är den en av Sveriges största friluftslivsorganisationer med bland annat olika former av skidåkning bland sina grenar.
Och vi som växte upp på 1970-talet minns förstås hur våra lärare avbröt sin undervisning och rullade in en tv-apparat i klassrummet för att vi skulle titta på när Ingmar Stenmark tog ännu en guldmedalj i slalomåkning.
Mer om ord förknippade med årstider
Läs mer om skidor
- Skidor – artikel i Nationalencyklopedin.
- Skidor – artikel i Wikipedia.
- Nordenskiöldsloppet – det återupplivade långloppets webbplats, där det bland annat finns en beskrivning av det första loppet 1884.
- Vasaloppet – loppets webbplats med information om alla olika varianter på skidor, på cykel och till fots, inklusive en historisk återblick.
- Skida – från Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.
- Åre – Wikipedias artikel om Åre, som bland berättar om skidturismens framväxt.
- Friluftsfrämjandet – en av de organisationer som bildades runt förra sekelskiftet när friluftsliv blev ett folknöje.
Inlägget Skidor för transport och nöje dök först upp på Eva Sahlström.