Kan ord vara skräp eller är det hanteringen av dem som brister?
Letar du skrivråd på nätet kommer du antagligen att stöta på någon lista över ord du bör undvika, så kallade skräpord. Men var vaksam – det är först när du ser ordet i sitt sammanhang som du kan avgöra om det är onödigt.
Jag har i några år varit med i en grupp på Facebook som riktar sig till alla typer av författare och andra som jobbar med böcker, och i den här gruppen ser jag gång på gång exempel på hur farligt det kan vara att ge specifika skrivråd utan en djupare diskussion eftersom de lätt tas som lagar istället för rekommendationer.
Som de förbjudna orden. Plötsligt har jag som försörjt mig som skribent sedan 1994 lärt mig i den här gruppen att man inte får skriva plötsligt. För det ordet brukar finnas med på listor som görs över sådant som benämns som skräpord, slaggord eller slaskord.
Till viss del handlar det om utfyllnadsord som är typiska för talspråket men lätt blir påfrestande i skrift, som liksom, typ, ju. Men även ord som väl fyller sin plats i skriftspråket hamnar på de här listorna, som fantastiskt, alltid, ska, kommer att, viktigt …
En sådan här lista kan fylla en viss funktion om den är slutresultatet av en diskussion på till exempel en arbetsplats och används med urskillning. Men i den här Facebookgruppen ser jag ständigt påståenden om att vissa ord inte får användas. Det värsta exemplet var skribenten som i sin iver att undvika ju plockade bort det även ur den fasta konstruktionen ju … desto och inte förstod varför korrekturläsaren hade åsikter om det.
Det grundläggande problemet med de här listorna är detsamma som med listorna över inkluderande ord jag skrev om i höstas – de är kontextlösa trots att språk alltid används i en kontext, ett sammanhang.
Ordet så står till exempel antagligen med på listorna eftersom texten kan få en pratig ton om man använder det som dubbelt satsled (se länk nedan). Men så kan vara sex olika ordklasser och som adverb har ordet fyra olika betydelser. Är så ett skräpord även när det används som verb (sätta frön)? Får man skriva så pass?
Och vad ligger till grund för urvalet av ord? Märkligt nog innehåller de här listorna till exempel ofta konnektiver (sambandsord eller bindeord) som faktiskt, när, ytterligare, nämligen, sedan trots att konnektiver är en viktig del av textbindningen. De ger bättre flyt och ökar förståelsen genom att visa på textens samband. Att ta bort dem går stick i stäv med forskningsbaserade skrivråd.
Benämningen skräpord är olycklig eftersom det sällan är orden i sig som är skräp, utan hur och var de används. Det går bra att skriva viktigt en gång, men blir tjatigt om du skriver det i var och varannan mening. Skriver du liksom i ett pladdrigt, privat inlägg på Facebook tycker dina vänner antagligen att det är okej, medan det kan bli stilbrott i en formellare text.
Om du fokuserar på att undvika upprepningar och vara vaksam på din texts stil och ton ger sig oftast ordvalen av sig självt. Då lär du dig dessutom vilka ord du tenderar att överanvända, för det brukar variera från person till person, och kan skriva en egen lista på sådant just du kan behöva vara vaksam på.
Läs mer om skrivråd och listor över skräpord
Tidigare inlägg samt nyhetsbrev och snabba skrivtips från Evas skrivskola
- Inkluderande språk som blir exkluderande – inlägg från 24 oktober 2018.
- Välj skrivkurs med omsorg – nyhetsbrevet Skrivtips från Evas skrivskola nr 9/2016.
- Så och då som dubbelt satsled – förklaring på Snabba skrivtips.
- Bind ihop texten – nyhetsbrevet Skrivtips från Evas skrivskola nr 4/2017.
Exempel på när det krävs en kontext för att avgöra ordets betydelse
- Så – de olika ordklasserna och betydelserna som så kan ha, från Svenska Akademiens ordlista, SAOL.
Några exempel på listor över skräpord
Dessa tre exempel är alla från sajter som ger råd till skönlitterära författare och alla poängterar att orden inte automatiskt ska plockas bort, men endast den första ger kommentarer om i vilka kontexter ordet kan bli olämpligt.
- Här är skräporden du bör ta bort i ditt manus – från sajten Henrik Widell – lektör.
- Slaggord – från sajten Element X.
- Småordslistan – från sajten Ordhyllan.
Och här är ett exempel en klassisk lista som har använts i svenska myndigheter med återkommande uppdateringar sedan 1988 för att modernisera språket.
- Svarta listan – ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk – här benämns inte ord varken som skräp eller förbjudna, utan listans syfte är att modernisera författningsspråket och att göra det mer begripligt. Det handlar alltså inte om att ta bort ord utan man får förslag på ersättningar. Här ges också exempel på kontexter som orden och fraserna kan förekomma i, och i vissa fall visar man på att det inte är ordet i sig som är problemet utan formuleringen av en fras (titta till exempel på uppslagsordet fråga).
Inlägget Listor på skräpord dök först upp på Eva Sahlström.