Julgran inomhus var en sed vi tog från Tyskland, julklapp var från början en skämtsam present man anonymt kastade in efter att ha klappat på dörren.
Det svenska julfirandet är inte enbart ett kristet firande utan ett hopkok av traditioner med rötter långt bak till hedniska firanden. Det visar inte minst vårt ord för högtiden: jul.
Den här tiden på året envisas många med att påstå att vi firar jul för att fira Jesus födelse. Men förutom att ganska många av oss som firar jul inte är troende kristna är den svenska julen som alla andra traditioner en sammansmältning av en mängd olika traditioner, från olika länder och med rötter i olika kulturer och religioner.
När de kristna spred sin religion såg de till att förlägga de kristna högtiderna till tidpunkter då det redan firades andra högtider. I Rom firade man till exempel Saturnaliafesten i slutet av året och i Norden firade man vid vintersolståndet något som kallades för – jul.
Ordet jul har troligen germanskt ursprung och är besläktat med fornisländskan och fornengelskan. Den ursprungliga betydelsen är okänd, men ordet finns belagt i det gotiska språket (nu utdött).
I ålderdomliga engelska uttryck finns det kvar i formen yule eller yuletide, men i de nordiska språken är det den vanliga benämningen på helgen. Och finskan har lånat in det både till juhla som betyder högtid eller fest och joulu som betyder just jul.
Men hur använder man ordet jul korrekt i modern svenska? Ja, som alla helgdagar ska det skrivas gement. Ofta skrivs jul- och nyårshälsningar på julkort och liknade med versala begynnelsebokstäver på varje ord vilket har gjort att ordbilden har fastnat hos många, men vill du använda ett korrekt svenskt skriftspråk skriver du gement.
Att vi önskar varandra god jul och gott nytt år men glad påsk och glad midsommar beror inte på något annat än att uttrycken konventionaliserats och stelnat. Det går bra att önska någon glad jul också – vilket faktiskt var vanligt tidigare i svenskan.
Vi svenskar har dessutom ytterligare konventionaliserat våra julhälsningar så att vi säger olika saker under jul- och nyårshelgernas olika tidpunkter. Under flera år var jag på Irland mellan annandagen och trettonhelgen och det kändes alltid lika konstigt att folk önskade mig Happy Christmas hela perioden. Jag var ju inkörd med att man önskar god jul, god fortsättning, gott slut, gott nytt år, god fortsättning … eller när man nu säger god fortsättning. Och finns det inte en lite morbid ton i att önska någon gott slut?
Men nu tar bloggen julledigt och jag passar på att önska alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Tidigare inlägg om helgdagar
- Den glada påsken – inlägg från 20 mars 2013.
- Majstång i juni – inlägg från 17 juni 2015.
Mer att läsa om jul
- Två artiklar som tar upp julens hedniska bakgrund och hur kristendomen såg till att anpassa sina viktiga händelser till hedniska högtider:
- Julens historia en riktig pr-kupp – debattartikel i Svenska Dagbladet av Patrik Lindenfors och Christer Sturmark från förbundet Humanisterna.
- Julen – artikel i Språktidningen av Fredrik Lindström.
- Händelser i almanackan/Julafton – Institutet för språk och folkminnen, som Språkrådet är en del av, skriver om seder runt julafton och en bit ner under Varför heter det julafton? kan man läsa om den språkliga bakgrunden till ordet jul.
- Jul & nyår – Nordiska museet skriver om hur dagens julfirande innehållit ingredienser från alla tider.
- Versaler är stora bokstäver, gemener är små. Läs mer i Wikipedias artikel om versaler.
- Skriver man God Jul och Gott Nytt År eller God jul och gott nytt år? – rekommendation från Språkrådets Frågelådan.
- När säger man god fortsättning? – språkråd från Språkrådet.
- Julens hälsningsfraser – en liten guide – favorit i repris från Morfem förlags Facebooksida om hur vi när vi hälsar vad.
- ”Merry Christmas” in European languages – språklig karta från Jakub Marian’s Language learning, science & art.
Inlägget Jul – ett ord med långa traditioner dök först upp på Eva Sahlström.