Språkkrav för medborgarskap blir troligen en het fråga i valrörelsen.
Nu är valrörelsen i full gång inför höstens riksdagsval och det är uppenbart att språkpolitik kommer att vara en del av debatten. Åtminstone några av de språkpolitiska frågorna.
För några veckor sedan höll Språktidningen sitt årliga seminarium Språkforum där en av talarna var Olle Josephson, aktuell med boken Språkpolitik. Han gick igenom vilka av sju språkpolitiska frågor som kan bli heta under valrörelsen.
De första tre frågorna han tog upp kommer det troligen inte bli så mycket strid om:
- Kunskaper i främmande språk.
- Svenska eller engelska som verksamhetsspråk.
- De officiella minoritetsspråken.
Bara 1 procent av av de som går ut gymnasiet har läst ett främmande språk på tillräckligt hög nivå för att kunna använda språket (kurs 5 eller 6). Detta är alla överens om är ett stort problem, enligt Olle Josephson, så även om inget händer är det ingen konfliktfråga.
Engelska används alltmer på universitet och högskolor, men verkar snarast minska på gymnasier och grundskolor. Hur det ser ut i arbetslivet är inte kartlagt. Olle Josephson tycker att problemet med engelska som verksamhetsspråk är avdramatiserat och erkänt och att vi är inne i en åtgärdsfas.
De officiella minoritetsspråken hade kunnat bli en stridsfråga eftersom minoritetspolitiken misslyckats nästan helt enligt en utredning (SOU 2017:60). Men intresset för minoritetsspråk är inte stort och det kan möjligen bli en lokal debatt huruvida älvdalska ska räknas som språk eller dialekt.
Två frågor tror Olle Josephson att det kan bli viss strid om:
- Svenska för invandrare, sfi.
- Svenska som andraspråk (undervisningsämne i skolan).
Alla är överens om att sfi-undervisningen behövs, men frågar är om det ska vara ett redskap för att slussa in nyanlända på arbetsmarknaden eller för att ge dem kunskaper för att fungera som medborgare. De som kan något i frågan vet att undervisningen behöver vara både och.
När det gäller undervisningen i skolan i svenska som andraspråk tror att han striden kommer att handla om att utveckla eller avveckla undervisningen.
Olle Josephson två sista förslag är de som han tror kommer att bli mest omdebatterade:
- Modersmålsundervisning.
- Språkkrav för medborgarskap.
Idag har var fjärde elev rätt till modersmålsundervisning en timme i veckan, och ungefär hälften av dem utnyttjar det. Argumenten för modersmålsundervisning är starka: forskning visar på samband med framgång i alla ämnen, det stärker elevernas identitet och språkkunskaperna ger samhällsnytta. Argumenten mot är att det är onödigt.
– Så fort jag skriver om det här får jag tjugo mejl om hur dyrt det är, det får jag aldrig när jag skriver om tyska, säger Olle Josephson.
Den allra hetaste språkfrågan tror han blir språkkrav för medborgarskap. Det kan låta vettigt, men hur ska man mäta språkkunskaperna? Vilken nivå ska ett test ligga på: en symbolisk (som i USA) eller en så pass hög att många infödda inte skulle klara det (som i Danmark)?
Språkkrav för medborgarskap finns i många länder, men ingenstans verkar det påverka invandrarnas språkkunskaper. Så frågan du bör ställa dig när du hör politiker prata om språkkrav är: vad är syftet?
Läs fler rapporter från språkkonferenser
Mer att läsa om språkpolitik
- Olle Josephson är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och var 2000–2009 chef för Språknämnden/Språkrådet. Närmare presentation på Stockholms universitets sajt och i Wikipedia.
- Språkpolitik i valrörelsen – här kan du se en inspelning av Olle Josephsons föredrag på Språkforum 2018.
- Språkpolitik av Olle Josephson – ny bok om språksituationen i Sverige idag och vilka problem som språkpolitik och språkvård behöver lösa.
- Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik – Statens offentliga utredningar 2017:60
- Språkkrav för medborgarskap – är det bara valfläsk? – artikel i Svenska Dagbladet av Olle Josephson om svårigheterna med språkkrav för medborgarskap.
- Veckans nyord – språkplikt – Språktidningen skrev för några veckor sedan om det aktuella nyordet språkplikt apropå valrörelsen.
Inlägget Språkpolitik i årets valrörelse dök först upp på Eva Sahlström.