Mät effekterna av ditt klarspråksarbete så att du ser att det ger resultat.
Skapa en kultur där det är självklart att använda klarspråk – ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Mät effekterna och se hur lönsamt det är att uttrycka sig så att budskapet går fram till mottagarna.
Fredagen 13 oktober var det Internationella klarspråksdagen och det firade Språkrådet med ett seminarium om hur man mäter klarspråksinsatser på en arbetsplats. Klarspråksbegreppet förknippas ofta med myndighetsspråk eftersom offentliga verksamheter är skyldiga att använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk (Språklagen 2009:11). Men det är ett begrepp som är väl värt att anamma för alla som vill att mottagaren ska nås av budskapet.
På Språkrådets seminarium föreläste Anniken Willumsen från norska myndigheten för förvaltning och IKT samt Annelie Hagman från Riksdagsförvaltningen om att mäta effekterna av klarspråksarbete. Föreläsningarna följdes av gruppdiskussioner med olika vinklingar på mätning av språkprojekt.
Här är några slutsatser från seminariet om hur man kan mäta effekterna av klarspråksarbete:
- Börja alltid med en nollmätning så ni har något att mäta mot.
- Sätt upp några mätbara mål, till exempel minska tiden medarbetarna lägger på att läsa dokument, få medarbetarna att känna sig säkrare när det skriver, minska antalet samtal/mejl till kundtjänst, öka antalet mottagare som förstår vad de ska göra när ni skickar ut något.
- Identifiera problemområden: Anniken Willumsen berättade till exempel om hur en norsk kommun minskat antal telefonsamtal om att ansöka om barnomsorg genom att omformulera ett automatiskt utskickat sms.
- Kombinera metoder: gör en enkät till medarbetarna, se om antalet besök ökar till webbplatsen efter ett utskick, gör ett A/B-test där ni skickar ut två varianter av ett brev och ser vilket mottagarna förstår bäst.
- Om ni har ont om pengar: använd befintliga data som webbplatsstatistik eller noteringar kundtjänst ändå gör om antalet samtal, ta in en språkkonsultstudent för att göra textanalyser, gör en undersökning på bara några enstaka personer.
- Ytterligare ett alternativ om ni har ont om pengar: undersök hur mycket tid, pengar, anseende etcetera som ni skulle tjäna om ni skrev bättre texter.
- Om du mäter läsförståelse, utgå inte från testpersonernas egna uppfattningar om de förstår texten, utan testa att de faktiskt har begripit. Folk tenderar att överskatta sina egna förmågor – förutom att några av seminariedeltagarna hade erfarenhet av detta finns det belagt i till exempel ordförståelsestudier.
Men allra viktigast kanske det är att skapa en kultur där klarspråk är en självklarhet och en del av vardagen. Att uttrycka sig så att texten man skriver blir läst och begripen ska inte vara ett projekt eller något man gör extra utöver sitt vanliga jobb.
Det bör vara grunden till varför du överhuvudtaget skriver texten.
Tidigare inlägg om klarspråk
- Internationella klarspråksdagen – inlägg från 10 oktober 2012.
- Klarspråksutbildning på webben – inlägg från 27 februari 2013.
- Definition på klarspråk – inlägg från 7 augusti 2013.
Mer om klarspråk
- Språklag 2009:600 – den elfte paragrafen är den som kallas för klarspråksparagrafen.
- Hur mäter man effekter av klarspråk? – blogginlägg från 7minds som också deltog på seminariet.
- Klarspråk – svenska Språkrådets webbsidor om klarspråk.
- Klarspråk – norska Språkrådets webbsidor om klarspråk.
- Klarspråk lönar sig – en handbok från Språkrådet om praktiskt klarspråksarbete med inspirerande exempel.
Inlägget Mät effekterna av arbetet med klarspråk dök först upp på Eva Sahlström.